DISC - historik och fakta
Key Group Sweden AB äger och utvecklar beteendeanalysverktyget Key Behavior som har sin teoretiska bakgrund i William Marstons DISC-teori. I det moderna, webbaserade Key Behavior 3.0 förenas psykologisk teori, vetenskapliga metoder och användarvänlighet för att våra kunder ska kunna arbeta systematiskt och enkelt med utveckling av beteenden hos individer och team i syfte att åstadkomma organisatoriskt resultat utöver det vanliga.
DISC som teori och ansats för att beskriva mänskliga beteenden används flitigt i olika modeller och verktyg världen över. Teorin och modellen utvecklades av Dr. William M. Marston redan på 1920-talet vars grundteorier avser det mänskliga normalbeteendet hos friska personer (publicerat 1928; The Emotions of Normal People). I dag åskådliggörs Marstons teorier bland annat i en modell bestående av fyra faktorer. De har fått följande, vedertagna termer:
Dominance: Beteende i en konkurrerande miljö. Kontroll, makt, resultatorientering
Influence: Beteende i en tillåtande miljö. Påverkan, sociala relationer, kommunikation
Steadiness: Beteende i en tillåtande miljö. Framförhållning, kontinuitet, tålmodighet.
Conscieniousness: Beteende i en konkurrerande miljö. Regler, rutiner, noggrannhet.
Marston beskriver att människor lär sig och väljer förhållningssätt/attityd och beteende i förhållande till den miljö/omgivning de befinner sig i. I sina studier och forskning av mellan mänskliga beteenden angav han omgivningen, eller miljön, som antagonistisk (konkurrerande/fientlig) eller gynnsam (vänlig/tillmötesgående). De observerade beteendena kan vara huvudsakligen aktiva eller avvaktande beroende på hur personen upplever sin omgivning och hur han/hon vill eller kan påverka den.
Människor kan visserligen använda beteenden i alla faktorer vid olika tidpunkter och omgivningar, men över tid tenderar vi ändå att särskilt framhäva vissa beteendeformer/grundbeteenden och lägga mindre vikt vid andra. Detta mönster ansågs ursprungligen vara baserat både på medfödda egenskaper och inlärda handlingsmönster. Vi har inte bara en viss genetisk förprogrammering och en förmåga att lära oss vissa beteenden, utan vi är även känsliga för hur vi påverkar andra och vad de tycker om oss och vårt sätt att handla i olika situationer.
Marston hävdar att människor utvecklar och lär sig olika handlingsmönster, att människor har olika personligheter och att detta påverkar hur de hanterar olika situationer i arbetet och privatlivet.
Det kan vara rimligt att anta att vi, även om vi kan uppvisa alla dessa fyra dimensioner/faktorer vid en eller annan tidpunkt, utvecklar en livsstil, som särskilt framhäver vissa beteenden och lägger mindre vikt vid andra.
Genom att använda dessa ytterlighetspunkter framträder fyra typiska samspel, eller beteendemönster, mellan personen ifråga och omgivningen.
Marston gör därefter antagandet att alla mentalt friska människor bär på dessa fyra faktorer, men i olika grad och proportion. I sin forskning och i analysen för faktorerna i DISC utgick hans antaganden från en antagonistisk/konkurrerande miljö för faktorerna D och C medan för faktorerna I och S rådde en vänlig/tillåtande miljö.
Marston menar även att en omvänd miljö kan vara gällande för respektive faktor och att man i varje återkopplingssituation måste säkerställa detta med individens upplevelse av miljö/situation.
Denna grundforskning hänför sig till tidigt 1930-tal. Tillsammans med bland andra Carl Gustav Jungs teorier, vilka till väsentliga delar harmonierar med Marstons, har dessa sedan början av 1960-talet fått ligga till grund för översättningar till ett antal för marknaden utvecklade beteende- och personprofilsprogram.
Många av dessa används idag över hela världen och med olika namn. Det internationella DISC- språket är en vanlig samlingsbenämning för dessa olika system och program på grund av deras gemensamma drag, snarlika teorier, uppbyggnad och grafiska framställningar.
Angreppssättet i DISC går idag att återfinna i nutida studier av organisatoriska beteenden i USA och benämns då OMB – Organizational Behavioural Management. Där redovisas att människor tenderar att oftare välja beteenden och anpassa sig till beteende mönster utifrån den respons, positiv eller negativ, de får från omgivningen där de verkar och lever. Man framhåller här att vi styrs mer av denna respons än vad andra säger till oss att göra och vad vi/andra anser att vi har för personliga egenskaper.
Key Behavior 3.0 harutvecklats i samklang med den senaste tidens internationella vetenskapliga forskning kring beteende- och organisationsutveckling. Key har tidigare utvecklat likande analysverktyg och har bred och djup kunskap avseende tolkning och användning av DISC och andra teorier/modeller och verktyg för utveckling av individer och organisationer.
Validitet och etik
Vid utvecklingen av Key Behavior 3.0 har åtgärder för ökad träffsäkerhet (validitet) genomförts och är under ständig utveckling och validitetskontroll. Detta sker både genom praktiskt tillämpning samt genom speciellt riktade undersökningar och utvärderingar av erhållna resultat och upplevd igenkänning hos personer som genomfört och fått återkoppling av egen analys.
Det av största vikt att validiteten ifrågasätts och prövas i varje enskild återkoppling för att ytterligare stimulera kommunikationen via en öppen dialog. Ambitionen måste därför alltid vara att vid varje analys, bereda ett naturligt och självklart utrymme för personens egen uppfattning och invändningar. Det är undantagslöst bara efter en genomförd återkoppling som ett verkligt resultat från Individanalysen kan anses föreligga. I linje med ovanstående etik skall alltid resulterande grafik och text undantagslöst ses och hanteras strikt hypotetiskt såsom ett rent diskussionsunderlag.
Människor tenderar att skatta/känna igen sitt beteende antingen till höger eller vänster om centrumlinjen för respektive DISC faktor. Igenkänning av eget beteende är beroende av graden och intensiteten (1-9) i skattningen utgående från centrumlinjen (1) i båda riktningar i respektive faktor. Oftast ger den högsta skattningen en stor igenkänning av personens beteende utifrån hur personen upplever sitt nuläge.